Igår frågade en av mina nya arbetskamrater var min cykelhjälm var när jag skulle åka hem. Gick och tänkte på det hela morgonen idag och beslutade mig tillslut att leta fram den bland alla flyttkartonger under trappen. Efter snart 16 års studier, många härliga minnen, funktionsförmåga etcetera kändes det rent utsagt korkat att inte använda hjälm. Det räcker med att trilla en gång och slå i skallen och så kan allt det vara borta Som arbetsterapeut har jag ju snappat upp något om prevention och faktiskt redan under utbildningen sett en och annan traumatisk hjärnskada. Nu ska jag bara göra cykelhjälm till en rutin och vana.
Det är bara att hänga hjälmen på styret/korgen när du ställer ifrån dig cykeln. Då känns det märkligt att cykla omkring med hjälmen där, den hamnar på huvudet i stället. Kommer den in, blir den liggande där.